Det finns ca 600 ortodoxa i Finland och 60 000 i Sverige. Ändå är det i Finland som ett ambitiöst projekt för utvecklingen av det svenska ortodoxa gudstjänstspråket initierats, styrs och finansieras. Paradoxalt, ja, men naturligt och ändamålsenligt, säger de inblandade. Först skall Johannes Chrysostomos liturgi nyöversättas.

Finlandssvenska och rikssvenska ortodoxa har ett gemensamt problem: tillgången på bra svenska översättningar av ortodoxa gudstjänsttexter.

- Enligt kyrkans gamla principer skall kyrkans medlemmar få tjäna Gud på sitt eget språk, påpekar metropolit Ambrosius.

Ortodoxa texter redan länge målmedvetet översatts till finska. Därför har finska gudstjänstbesökare privilegiet att i regel kunna delta i gudstjänster i en modern och högklassig språkdräkt, som samtidigt är teologiskt genomtänkt.

Svenskspråkiga ortodoxa är inte lika lyckligt lottade. Svenska översättningar av liturgin och andra gudstjänsttexter har utförts sporadiskt under årens lopp.

- De flesta äldre översättningarna är enmansöversättningar, också nu görs flera sådana. Problemet är att de inte är tillräckigt förankrade i de kyrkor och samfund där de är tänkta att användas. De dras ofta med svagheter både språkligt och teologiskt. I de fall de är mer genomtänkta är de helt enkelt föråldrade, förklarar fader Mikael Sundkvist.

Bred förankring målet

En arbetsgrupp som Ambrosius utsett tog 2008 initiativ till ett projekt för att ”lägga grunderna för ett svenskt ortodoxt gudstjänstspråk av högsta tänkbara kvalitet”. Ett nyckelord är ”förankring”. Sakkunniga teologer och språkvetare från både Finland och Sverige deltar.

Mikael Sundkvist fungerar som projektledare. I honom kombineras flera egenskaper som stöder projektet: en finländsk präst med svenska som modersmål, som har både varit församlingspräst i Finland och kyrkoherde i den finska ortodoxa församlingen i Stockholm, och som dessutom nyligen har doktorerat i exegetik.

Han understryker betydelsen av den rikssvenska medverkan. Även om gudstjänsterna i invandrarkyrkorna i Sverige i dag oftast förrättas på moderskyrkans språk ökar behovet av svenska texter hela tiden.

- Även om detta är ett finskt projekt måste olika parter i Sverige känna sig delaktiga.

Sundkvist får medhåll av Michael Hjälm, samordnare för programmet Ortodox bildning och kultur vid Studieförbundet Bilda, projektets rikssvenska samarbetspart. Hjälm förklarar varför ett finskauktoriserat översättningsprojekt känns naturligt.

- Ortodoxin i Sverige är splittrad i flera olika självständiga juridiktoner, medan Finland är autonom kyrka med en enhetlig hierarki.

Hjälm tror att den nya översättningen har goda förutsättningar att vinna acceptans inom olika delar av den svenska ortodoxin:

- Utgångspunkten är att den skall användas, säger han.

Det finns ändå en hel del att göra innan projektet är i mål.

- Innehållsmässigt är själva svenskan den största utmaningen. Betydelsen kan vi nog komma överens om. Men hur skall vi hitta uttryck som gör den grekiska bastexten rättvisa samtidigt som den är god svenska? Det tar vi på allvar, med förarbeten under en längre process, förklarar Sundkvist.

Möjligt att fira liturgin 2012?

Projektet är treårigt. Förarbetet har redan pågått en tid. Som bäst inleds det egentliga översättningsarbetet samt dokumentationen av den teologiska och filologiska bearbetningen.

Avsikten är att slutföra textbearbetningen och stilistiken under 2011 så att översättningen kan publiceras och presenteras under 2012.

Huvudman för projektet är Stiftelsen för Finlands ortodoxa kulturcentrum. Föreningen Ekdosis rf, som grundats för ändamålet, bistår med projektstyrning och administrativt stöd. Projektet finansieras av en rad finlandssvenska allmännyttiga samfund. Vd Kaj-Gustaf Bergh vid Konstsamfundet motiverar stödet med att föreningens grundare Amos Anderson ”ansåg att det andliga är lika viktigt som det materiella”.

- Dessutom vill vi stöda minoriteter inom minoriteten.

Suomessa on paradoksaalisesti paremmat edellytykset tehdä ammattimainen ortodoksinen liturgiaruotsinnos kuin diasporakirkkojen ruotsalaisella ortodoksisuudella. Parhaillaan on käynnistymässä kolmivuotinen projekti ”ruotsalaisen ortodoksisen jumalanpalveluskielen kehittämiseksi”.

Sen ensimmäinen tavoite on Johannes Krysostomoksen liturgian täysin uusi ruotsinnos. Projektissa on mukana teologeja ja kielitieteilijöitä sekä Suomesta että Ruotsista.

- Olemassa olevat käännökset ovat joko kielellisesti tai teologisesti ongelmallisia, tai kerta kaikkiaan vanhentuneita, sanoo projektin vetäjä isä Mikael Sundkvist, teologian tohtori ja Lahden seurakunnan pappi Hyvinkäällä.

Projektia hallinnoi Suomen ortodoksisen kulttuurikeskuksen säätiö. Säätiön hallituksen puheenjohtaja metropoliitta Ambrosius on antanut projektille piispallisen siunauksen.

- Ruotsinkieliset edustavat merkittävintä vähemmistökulttuuria Suomessa. On tärkeätä, että kielelliset ja kirkolliset vähemmistökulttuurit ovat elävässä vuorovaikutuksessa keskenään, esipaimen painottaa.

- Kirkon vanhan perinteen mukaan kirkon jäsenen on saatava palvella Jumalaa omalla kielellään. On tärkeätä, että pyrimme vakiinnuttamaan keskeiset jumalanpalvelustekstit ja kirkollinen sanasto ruotsiksi.

Projektiohjauksessa säätiötä avustaa tehtävää varten perustettu yhdistys Ekdosis ry, jonka puheenjohtajana toimii allekirjoittanut, toimittaja Max Arhippainen.